| 1654 |
- Förvaltaren på Bofors och Björkborn, borgaren sedemera
2:e borgmästaren i Kristinehamn, Georg Camitz, erhöll mutsedel av Bergmästaren om
rätt till bruksdrift i Degernäs ström.
|
| 1660 |
- Den 16 oktober fick Camitz privilegium att anlägga en
hammare vid Letälven och vad som kom att kallas Nedre Degerfors.
|
| 1666 |
- Den 8 oktober erhöll Camitz privilegium på ytterligare en
härd och hammare vid Öfre Degerfors (nedanför nuvarande Bruksmässen
- Degerfors Bruk drevs och utvecklades under 200 år av
släkten Camitz som genom giftermål inkluderade namnet Storkirk.
- Egendomarna Strömsnäs, Degernäs, Ölsboda, Håkanbol,
Billinge, Sund m fl förvärvades.
|
| 1741 |
- Övre Bruket skildes äganderättsmässigt från Nedre
Bruket.
|
| 1855 |
- Nedre Degerfors Bruk inropades på auktion av Landtbrukaren
Gustav Andersson från Vestergötland.
|
| 1856 |
- Nedre Bruket såldes vidare till Vågmästaren i
Kristinehamn, Karl Johan Andersson, samt Brukspatronerna Gustaf Wahlund och Johan Mauritz
Wester.
|
| 1860 |
- Nedre Bruket såldes till Kaptenen Johan August Wijkander.
|
| 1864 |
- Nedre Bruket överläts till Nedre Degerfors bolag, sedan
ett år ägt av Ölsboda bruks aktiebolag.
|
| 1868 |
- Nedre Degerfors inropas på konkursaktion av A Fröding
& Co i Göteborg
|
| 1870 |
- Konkursmassan utfärdade den 31 augusti köpebrev till
Degerfors aktiebolag.
|
| 1871 |
- Elias Karl Storkirk sålde Öfre Degerfors Bruk till
Degerfors aktiebolag.
|
| 1886 |
- Bolaget rekonstruerades och övergick till Strömsnäs
Järnverks aktiebolag
|
| 1939 |
- Samtliga aktier övertogs av Uddeholms AB. Bolagets namn
ändrades till Degerfors Järnverks AB
|
| 1960 |
- Bolaget fusionerades av Uddeholms AB
|
| 1969 |
- Tillverkningen av tunga verkstadsprodukter överläts på
ett nytt bolag, Uddcomb Sweden AB, med svenska staten, Cumbastion Engineering Inc. och
Uddeholms AB som aktieägare. Det nya bolagets verksamhet flyttades successivt till Verkö
i Karlskrona.
|
| 1974 |
- Uddeholms aktier i Uddcomb Sweden AB såldes till
Statsföretag AB.
|
| 1979 |
- Degerfors Järnverk övertogs av det nybildade Nyby Uddeholm
AB, som till 90% ägs av Uddeholm AB.
|
| 1984 |
- Nyby Uddeholm, Avesta Jernverk och Fagersta Jernverks
rostfria enheter inordnas i det nybildade rostfria stålbolaget Avesta AB.
|
| 1987 |
- Avesta-aktien noteras den 18 november på Stockholms
Fondbörs A:I lista
|
| 1992 |
- Den 2 november godkände aktieägarna i Avesta AB
nyemissionen av aktier till British Steel plc. Därmed var samgåendet mellan Avesta AB
och den rostfria verksamheten av British Steel formellt inledd. Det nya företaget fick
namnet Avesta Sheffield AB.
|
| 1993 |
- Vid Avesta Sheffields styrelsemöte den 13 maj beslutades
att som ett första steg i stålverksrationaliseringen avveckla metallurgin i Degerfors.
En förutsättning för avvecklingen är att kapaciteten utökas i Avesta. Dessutom krävs
koncessionsnämndens godkännande. Vid stålverket i Degerfors arbetar vid denna tid 380
personer, varav 80 tjänstemän.
|
| 1994 |
- Vid Avesta Sheffields styrelsemöte den 18 april beslutades
att nyemission på högst 19.750.000 nya aktier skall genomföras. Aktieägare äger rätt
att teckna 1 ny aktie för varje 7-tal gamla. Då anmälningstiden gick ut den 10 juni var
samliga 19.750.000 aktier tecknade. Bolaget tillfördes därmed (brutto) 592,5 miljoner
kronor.
- I november tog koncernstyrelsen ett avgörande beslut,
baserat på de fackliga parternas utredning, om bildandet av ett billetsbolag.
|
| 1996 |
- Verksamhet i Degerfors ombildas från och med den 1 januari
1996 till tre separata enheter. Degerfors går från bruksort till industriort.
- Stålverket och ämnesvalsverket bildar en enhet inom
affärsområdet Long Products.
- Enheten är ett helägt dotterbolag i koncernen.
- Varmplåtstillverkningen kvarstår inom Hot Rolled Plate
Division.
- Delar av underhållsfunktionerna förs över till ett
speciellt bolag, ägt av Avesta Sheffield tillsammans med ABB. Detta bolag skall
marknadsföra underhålls- och anläggningstjänster även externt.
- Styrelsebeslutet från maj 1993 angående nedläggningen av
stålverket kvarstår, men marknadsutvecklingen i kombination av förbättrad
arbetsorganistation och sänkta kostnader har gjort det möjligt att låta stålverket och billetsvalsverket pröva att utveckla en långsiktig lönsamhet för sina produkter.
|
| 1998 |
- Företaget gör en Investering en sk
Rullugn för VP-enheten på ca 200 miljoner vilket kommer att innebära att
Varmplåt blir en av världens största enheter på Rostfri Grovplåt
|
| 2001 |
- Avesta Polarit bildas efter en fusion
med Outokompu
- Företaget beslutar att
stålverket och Degerfors Stainless skall läggas ned och flytta
tillverkningen till England
|
| 2002 |
- Avesta Polarit köper
ThyssenKrupps Varmplåtsenhet för ca 550 miljoner den 19 Sept,
avsikten är att deras Varmplåtsproduktion skall flyttas till
Degerfors vilket kommer att öka produktionen med ca 50%,
|
| 2003 |
- Avesta Polarit återtager
sitt beslut att flytta valsningen till England, verksamheten blir kvar,
man klarade inte av produktionen där.
- Sista stålsmältan görs i
stålverket 26 September
|
| 2004 |
- Nytt namn på företaget
blir Outokompu Stainless
|
| 2007 |
- Företaget investerar 1,7
milarder inom varmplåt med nya ugnar klipp/delningslinjer och helt
flödesinriktat
|