Arbetsplatsen Degerfors Järnverk - en kort historik

1654
  • Förvaltaren på Bofors och Björkborn, borgaren sedemera 2:e borgmästaren i Kristinehamn, Georg Camitz, erhöll mutsedel av Bergmästaren om rätt till bruksdrift i Degernäs ström.
1660
  • Den 16 oktober fick Camitz privilegium att anlägga en hammare vid Letälven och vad som kom att kallas Nedre Degerfors.
1666
  • Den 8 oktober erhöll Camitz privilegium på ytterligare en härd och hammare vid Öfre Degerfors (nedanför nuvarande Bruksmässen
  • Degerfors Bruk drevs och utvecklades under 200 år av släkten Camitz som genom giftermål inkluderade namnet Storkirk.
  • Egendomarna Strömsnäs, Degernäs, Ölsboda, Håkanbol, Billinge, Sund m fl förvärvades.
1741
  • Övre Bruket skildes äganderättsmässigt från Nedre Bruket.
1855
  • Nedre Degerfors Bruk inropades på auktion av Landtbrukaren Gustav Andersson från Vestergötland.
1856
  • Nedre Bruket såldes vidare till Vågmästaren i Kristinehamn, Karl Johan Andersson, samt Brukspatronerna Gustaf Wahlund och Johan Mauritz Wester.
1860
  • Nedre Bruket såldes till Kaptenen Johan August Wijkander.
1864
  • Nedre Bruket överläts till Nedre Degerfors bolag, sedan ett år ägt av Ölsboda bruks aktiebolag.
1868
  • Nedre Degerfors inropas på konkursaktion av A Fröding & Co i Göteborg
1870
  • Konkursmassan utfärdade den 31 augusti köpebrev till Degerfors aktiebolag.
1871
  • Elias Karl Storkirk sålde Öfre Degerfors Bruk till Degerfors aktiebolag.
1886
  • Bolaget rekonstruerades och övergick till Strömsnäs Järnverks aktiebolag
1939
  • Samtliga aktier övertogs av Uddeholms AB. Bolagets namn ändrades till Degerfors Järnverks AB
1960
  • Bolaget fusionerades av Uddeholms AB
1969
  • Tillverkningen av tunga verkstadsprodukter överläts på ett nytt bolag, Uddcomb Sweden AB, med svenska staten, Cumbastion Engineering Inc. och Uddeholms AB som aktieägare. Det nya bolagets verksamhet flyttades successivt till Verkö i Karlskrona.
1974
  • Uddeholms aktier i Uddcomb Sweden AB såldes till Statsföretag AB.
1979
  • Degerfors Järnverk övertogs av det nybildade Nyby Uddeholm AB, som till 90% ägs av Uddeholm AB.
1984
  • Nyby Uddeholm, Avesta Jernverk och Fagersta Jernverks rostfria enheter inordnas i det nybildade rostfria stålbolaget Avesta AB.
1987
  • Avesta-aktien noteras den 18 november på Stockholms Fondbörs A:I lista
1992
  • Den 2 november godkände aktieägarna i Avesta AB nyemissionen av aktier till British Steel plc. Därmed var samgåendet mellan Avesta AB och den rostfria verksamheten av British Steel formellt inledd. Det nya företaget fick namnet Avesta Sheffield AB.
1993
  • Vid Avesta Sheffields styrelsemöte den 13 maj beslutades att som ett första steg i stålverksrationaliseringen avveckla metallurgin i Degerfors. En förutsättning för avvecklingen är att kapaciteten utökas i Avesta. Dessutom krävs koncessionsnämndens godkännande. Vid stålverket i Degerfors arbetar vid denna tid 380 personer, varav 80 tjänstemän.
1994
  • Vid Avesta Sheffields styrelsemöte den 18 april beslutades att nyemission på högst 19.750.000 nya aktier skall genomföras. Aktieägare äger rätt att teckna 1 ny aktie för varje 7-tal gamla. Då anmälningstiden gick ut den 10 juni var samliga 19.750.000 aktier tecknade. Bolaget tillfördes därmed (brutto) 592,5 miljoner kronor.
  • I november tog koncernstyrelsen ett avgörande beslut, baserat på de fackliga parternas utredning, om bildandet av ett billetsbolag.
1996
  • Verksamhet i Degerfors ombildas från och med den 1 januari 1996 till tre separata enheter. Degerfors går från bruksort till industriort.
  • Stålverket och ämnesvalsverket bildar en enhet inom affärsområdet Long Products.
  • Enheten är ett helägt dotterbolag i koncernen.
  • Varmplåtstillverkningen kvarstår inom Hot Rolled Plate Division.
  • Delar av underhållsfunktionerna förs över till ett speciellt bolag, ägt av Avesta Sheffield tillsammans med ABB. Detta bolag skall marknadsföra underhålls- och anläggningstjänster även externt.
  • Styrelsebeslutet från maj 1993 angående nedläggningen av stålverket kvarstår, men marknadsutvecklingen i kombination av förbättrad arbetsorganistation och sänkta kostnader har gjort det möjligt att låta stålverket och billetsvalsverket pröva att utveckla en långsiktig lönsamhet för sina produkter.
1998
  • Företaget gör en Investering en sk Rullugn för VP-enheten på ca 200 miljoner vilket kommer att innebära att Varmplåt blir en av världens största enheter på Rostfri Grovplåt
2001
  • Avesta Polarit bildas efter en fusion med Outokompu
  • Företaget beslutar att stålverket och Degerfors Stainless skall läggas ned och flytta tillverkningen till England
2002
  • Avesta Polarit köper ThyssenKrupps Varmplåtsenhet för ca 550 miljoner den 19 Sept, avsikten är att deras Varmplåtsproduktion skall flyttas till Degerfors vilket kommer att öka produktionen med ca 50%, 
2003
  • Avesta Polarit återtager sitt beslut att flytta valsningen till England, verksamheten blir kvar, man klarade inte av produktionen där.
  • Sista stålsmältan görs i stålverket 26 September
2004
  • Nytt namn på företaget blir Outokompu Stainless
2007
  • Företaget investerar 1,7 miljarder inom varmplåt med nya ugnar klipp/delningslinjer och helt flödesinriktat
2012
  • Outokumpu köper thyssen krupps stålföretag Inoxum, Thyssen Krupp blir största aktieägare i Outokumpu
2013
  • Outokumpu säljer Terni och VDM tidigare enheter inom Inoxum, Thyssen krupp säljer sina aktier, Finska statsförsäkringsbolaget Solidium blir största ägare Nyemission görs


DEGERFORS JÄRNVERK

Kort summering av över 360 års utveckling: