Mom 5 – Beräkning av sjuklön

a) Sjukdomsfall 1-14 dagar

Första frånvarodagen i sjukperioden (karensdag)

För den första dagen, då arbetaren är frånvarande från arbetet görs sjukavdrag per timme med 

månadslönen x 12
52 x veckoarbetstiden

Karensdag gäller för varje sjukperiod.

Sjukavdrag görs per timme med

20 % x månadslönen x 12
52 x veckoarbetstiden

Utöver den angivna sjuklönen ska sjuklön betalas med 80 procent av ob-tillägg och fast beredskapsersättning som arbetaren gått miste om på grund av sjukdomen.

Ny sjukdomsperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats ska betraktas som fortsättning på den föregående. 

Om arbetaren under de senaste 12 månaderna haft sammanlagt 10 karensdagar betalas vid nästa sjukdomsfall sjuklön med 80 procent även för den första dagen i sjukperioden.

Vid arbetsplatsolycksfall som förorsakar sjukfrånvaro görs inget sjukavdrag under den första sjukfrånvaroperioden. Ersättning utges därvid för förlorad arbetsförtjänst.

Om arbetaren omfattas av beslut enligt § 13 Lagen om sjuklön betalas sjuklön med 80 procent redan fr o m första dagen i sjukperioden.

b) Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen

Arbetaren erhåller fr o m 15:e kalenderdagen i varje sjukperiod sjukpenning från försäkringskassan samt sjukförmåner enligt Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS).

Sjukavdrag görs för varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) per dag med

månadslönen x 12
        365

Vid sjukfrånvaro hel kalendermånad ska – oberoende av om frånvaron inleds eller avslutas med arbetsfri dag – avdrag göras med hela månadslönen. Tillämpas annan löneperiod än kalendermånad gäller motsvarande princip.

Definitioner
Månadslönen består av fast kontant månadslön samt fasta lönetillägg per månad, premiedelar, bonus o d. 

Veckoarbetstid består av antal timmat per helgfri vecka i enlighet med arbetstidsmåttet i § 4. För dagarbete och 2-skiftsarbete ska dock vid beräkning av sjuklön arbetstidsmåttet vara 39,6 respektive 38,0 timmar.

c) Vid upprepade fall av korttidsfrånvaro på grund av sjukdom, eller då missbruk befaras kan efter samråd med lokal facklig organisation följande regel tillämpas.

Då arbetare, efter att ha fullgjort minst halva sitt arbetspass avbryter arbetet på grund av sjukdom, kan permission beviljas för resterande del av arbetspasset. Sjukperiodens början ska i så fall räknas från den första sjukfrånvarodagen efter sådan permission.

Första frånvarodagen (karensdag)
Regeln om karensdag innebär att ingen ersättning (sjuklön) ska betalas ut för den första arbetsdagen i en sjukperiod. Regeln gäller även vid arbetsskada. Från denna grundregel finns dock några undantag beträffande vissa former av ledighet, återinsjuknande samt upprepad sjukfrånvaro under året.

Som första dag – karensdag – räknas arbetsdag under vilken arbetaren p g a sjukdom gör inkomstförlust.

För arbetare med kontinuerlig skiftgång gäller för nattskiftet att dagen med huvudparten av arbetstimmarna räknas som karensdag. Detta innebär vanligen att karensdag är den dag då nattskiftet avslutas.

Även sjukfrånvaro del av dag kan utgöra karensdag. Lagen om sjuklön anger nämligen ingen tidsgräns som måste överskridas för att första sjukfrånvarodagen ska räknas som karensdag. Om någon blir sjuk i slutet av en arbetsdag och måste lämna arbetet, betraktas frånvaron under återstoden av dagen som karensdag. Under vissa förutsättningar kan arbetsgivaren välja att istället bevilja karens under sådan tid, varpå följande dag blir karensdag, se ”Karenspermission” nedan.

Karensdagsregeln gäller även vid beredskapstjänst då arbetare på grund av sjukdom ej kan fullgöra sin tjänst enligt uppgjort schema. 

Karens vid ledighet
Som karensdag räknas däremot ej dag då arbetaren är ledig på grund av
– permission
– uttag av kompensationsledighet
– ledighet för veckovila
– tjänstledighet för utbildning etc
– fackliga uppdrag, som ej betalas av företaget.

I dessa fall gäller vid sjukdom att första arbetsdagen efter ledigheten är karensdag. Inträffar den frilagda dagen eller ledigheten under löpande arbetsgivarperiod bryts ej sjukperioden och dagarna ska inräknas i 14-dagarsperioden. 

Karensdag vid återinsjuknande
Återinsjuknanderegeln innebär att en ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats ska betraktas som samma sjukperiod som den tidigare och ny karensdag ej räknas. Sjukdagarna i den andra perioden ska därmed läggas samman med dagarna i den tidigare så att de två sjukperioderna bildar en gemensam arbetsgivarperiod om högst 14 kalenderdagar.

Återinsjuknandedagen är den första dagen då arbetaren på grund av sjukdom är borta helt eller delvis från arbetet och gör en inkomstförlust. Sker återinsjuknandet under arbetsfri dag och arbetaren kan styrka detta räknas denna som återinsjuknandedag vid fastställandet av om det nya sjukfallet inträffar inom de fem kalenderdagarna och ska räknas som fortsatt sjukdom.

Sjukperiod anses avslutad kalenderdagen närmast före den dag då arbetaren återgår i arbete och arbetar full tid enligt arbetstidsschemat.

Beräkningen av 5-dagars- respektive 14-dagarsperioder framgår av följande exempel.

Exempel 1:
En arbetare återkommer i arbete efter en längre tids sjukdom och arbetar onsdag, torsdag, fredag och är åter sjukfrånvarande efterföljande måndag. Avslutandedag i tidigare sjukperiod är tisdagen. Återinsjuknande dag är efterföljande måndag d v s den 6:e kalenderdagen efter avslutandedagen. Måndagen utgör då karensdag i en ny sjuklöneperiod. För det fall den anställde genom läkarintyg eller på annat sätt styrker att sjukdomsfallet inträffade redan under lördagen eller söndagen, är den dagen återinsjuknandedag. Återinsjuknandedagen infaller då inom fem kalenderdagar efter avslutandedagen. Det är då en fortsättning av tidigare sjukperiod när det gäller karensdag, sjuklönens storlek och beräkningen av sjuklöneperiodens längd. Försäkringskassan fortsätter betala sjukpenning och arbetsgivaren ska ej betala någon sjuklön.

Om arbetaren tillfrisknar under pågående sjuklöneperiod och återinsjuknar inom fem kalenderdagar avbryts den kalendariska räkningen av sjuklönedagar i och med avslutandedagen och fortsätter återinsjuknandedagen.

Exempel 2:
En arbetare är sjukfrånvarande måndag-tisdag, arbetar onsdag-torsdag-fredag och är åter sjukfrånvarande efterföljande måndag och förblir sjuk resten av den veckan. Han uppvisar senare ett läkarintyg som styrker att återinsjuknandet skedde under söndagen.

Måndag utgör dag 1 i sjuklöneperioden, tisdag dag 2, söndag dag 3, måndag - fredag dag 4-8.

Den första måndagen utgör karensdag. Tisdagen får han sjuklön med 80 procent liksom efterföljande vardagar den andra veckan.

Exemplet visar att olika återinsjuknandedagar tillämpas för regeln om återinsjuknande med 5 kalenderdagar och för beräkningen av sjukperioden om längst 14 kalenderdagar.

Vad gäller läkarintyg räknas ej perioderna ihop. Det är först från och med den sjunde kalenderdagen i den andra perioden som läkarintyg normalt krävs. 

Karensdag vid arbetsskada

Följande exempel anger hur karensdagsregeln ska tillämpas vid arbetsskada.
Observera dock att akut frånvaro till följd av arbetsplatsolycksfall i allmänhet
medför att något avdrag för karens inte görs.

Exempel 3:
Arbetare som vid arbetsskada efter arbetsledarens anvisning lämnar arbetsplatsen kl 10.00 för besök hos läkare återkommer till arbetsplatsen kl 15.00 med besked om att han blivit sjukskriven. Arbetaren erhåller permissionslön för tiden kl 10.00 - 15.00 (väntetid och restid medtas) men är därefter sjukskriven. Denna dag räknas alltså som första sjukdag och därmed karensdag. Blir arbetaren ej sjukskriven men ändå på grund av skadan rekommenderas att vila resten av dagen betalas permissionslön för återstoden av arbetsdagen. Ett specialfall uppstår då arbetaren först dagen efter det att skadan inträffat, t ex ögonskada till följd av s k svetsblänk, blir förhindrad arbeta. I detta fall betalas permissionslön för förlorad arbetstid denna dag.

Skulle läkarbesöket vara ett förstagångsbesök hos läkaren föranlett av akut sjukdom eller olycksfall betalas även i detta fall permissionslön för tiden kl 10.00-15.00. Om arbetaren på grund av sjukdomen ej kan arbeta resten av dagen betalas däremot ej permissionslön utan resten av dagen räknas som karensdag och ingen ersättning betalas.

Karensdag under semester och kompensationsledighet
Vid insjuknande under semester gäller regeln om karensdag enligt följande.

Om arbetare under semesterledighet anmäler sjukdom och begär att sjukdagarna ej ska räknas som semesterdagar – i enlighet med semesterlagen § 15 – gäller sjuklönereglerna med karensdag. För arbetare som ej anmäler sjukdom och fortfarande är sjuk vid semesterns slut är första arbetsdagen efter semestern karensdag. Samma karensdagsregel gäller vid såväl huvudsemester som övrig semester.

Som princip gäller att anmäld sjukfrånvaro ej kan bytas mot semester och kompensationsledighet, d v s betald ledighet kan ej tas ut under karensdag. 

Karenspermission
Som tidigare nämnts gäller att om någon blir sjuk i slutet av en arbetsdag och måste lämna arbetet, blir återstoden av arbetsdagen karensdag. Påföljande dag räknas som den andra sjukdagen för vilken arbetsgivaren ska betala sjuklön. En sjukanmälan i slutet av arbetsdagen kan alltså innebära att karensperioden förkortas i stor omfattning. Karensdagen kan på detta sätt i princip bli hur kort som helst. Om arbetsgivaren misstänker att karensregeln missbrukas, eller i fall då en arbetare har hög korttidsfrånvaro, finns därför en möjlighet att bevilja permission (s k ”karenspermission”) under resterande del av arbetspasset. Resterande del av arbetsdagen blir då inte karensdag, utan karensperioden påbörjas då i stället följande dag som blir karensdag. ”Karenspermisson” kan användas om sjukanmälan görs efter att arbetaren fullgjort minst halva sitt arbetspass. Innan möjligheten till ”karenspermission” får användas ska arbetsgivaren först samråda med lokal facklig organisation. I samrådet är det lämpligt att man diskuterar den tidsperiod för vilken ”karenspermission” ska kunna tillämpas. Denna period bör inte överskrida 12 månader, utan att nytt samråd upptas. Den enskilde ska även informeras om att man har för avsikt att tillämpa ”karenspermission” fortsättningsvis för honom/henne.

Övriga karensdagsregler
Det bör noteras att karensdagen endast gäller vid egen sjukdom. Vid fall där ersättningar från försäkringskassan utgår, t ex tillfällig föräldrapenning, tilllämpas ej karensdag. Frånvaroperioden utgör då ledighet utan lön. För arbetare som under ledighet för vård av sjukt barn anmäler egen sjukdom ska dock karensdag gälla och sjuklön betalas från och med andra sjukdagen. (Tillfällig föräldrapenning ska ej utgå.)

Vid frånvaro från arbetet för rehabiliteringsåtgärder betalar försäkringskassan ersättning; sjuklön betalas ej och således räknas ej heller karensdag. Avdrag för månadsavlönade sker enligt bestämmelsen för tjänstledighet, § 14 mom 2.

Fr o m andra t o m den 14:e kalenderdagen
Fr o m den andra t o m den 14:e kalenderdagen i sjukperioden utgör sjuklönen 80 procent av ”den lön och andra anställningsförmåner” som arbetstagaren gått miste om till följd av nedsättningen av arbetsförmågan. (Se definition nedan.)

Arbetsplatsolycksfall
För sjukfrånvaro orsakad av arbetsplatsolycksfall görs normalt inget sjukavdrag under de första 14 dagarna. Arbetare har då rätt till lön som om arbete hade utförts. Med arbetsplatsolycksfall avses här plötsliga händelser som ger upphov till direkt akuta frånvaro. Fritidsolycksfall och färdolycksfall avses inte. Regeln är begränsad till den första sjukfrånvaroperioden i samband med olyckstillfället. Regeln är inte heller tillämplig om arbetaren själv har vållat olyckan eller skadan genom grov oaktsamhet eller uppsåtligen. Det ska i detta sammanhang erinras om arbetarens skyldighet att följa gällande skyddsregler. Ett åsidosättande av skyddsreglerna innebär emellertid inte per automatik att en eventuell skada eller ett olycksfall ska anses vara vållad genom grov oaktsamhet.

I detta sammanhang ska påminnas om avtalsförsäkringen TFA som omfattar arbetare anställda vid Stål och Metalls medlemsföretag. TFA ersätter inkomstförlust på grund av arbetsplatsolycksfall under förutsättning att frånvaron överstiger 15 dagar. Stål och metallavtalets regel ska ses som ett komplement till TFA-försäkringen och är därför endast aktuell om sjukfrånvaron i samband med arbetsplatsolycksfallet understiger 15 dagar.

Sjukdom fr o m den 15:e kalenderdagen
Fr o m den 15:e kalenderdagen erhåller arbetaren sjukpenning från Försäkringskassan samt ersättning från AGS (Avtalsgruppsjukförsäkring). Definition av begrepp ”lön och andra anställningsförmåner” Sjuklön betalas för sådan tid under vilken arbetaren skulle ha utfört arbete om han ej varit sjuk. Stål och Metall och IF Metall har med utgångspunkt härifrån definierat begreppet ”lön och andra anställningsförmåner” och i avtalet benämnt detta ”aktuell förtjänst”. Detta förtjänstbegrepp avviker från försäkringskassans underlag för beräkning av sjukpenning (SGI).

I aktuell förtjänst ska för arbetare med månadslön ingå fast kontant månadslön samt fasta lönetillägg per månad, premiedelar, bonus o d. 

Dock ska bonus/premie av karaktären närvaropremie, d v s när det klart är angivet att ersättningen beräknas på grundval av närvarotid, ej ingå i underlaget.

Utöver sjuklönen på aktuell förtjänst gäller följande beträffande ob- och
beredskapsersättning, övertidsersättning, omställningsersättning och reseersättning.

– OB-TILLÄGG
I sjuklönen som betalas av arbetsgivaren ska ob-tillägget enligt arbetarens gällande arbetstidsschema ingå i beräkningsunderlaget.

– BEREDSKAPSERSÄTTNING
Beredskapsersättning ska ingå i sjuklöneunderlaget. Med beredskapsersättning avses här den fasta ersättning, som är klart angiven till tid och belopp, och som arbetaren går miste om genom att ej kunna fullgöra sin beredskapstjänst enligt uppgjort schema. Däremot ska i beräkningsunderlaget ej ingå ersättning för eventuellt övertidsarbete under beredskapstiden, som annan utfört i den sjukes ställe. Ej heller ska något genomsnitt av tidigare övertidsersättning vid beredskapsarbete medräknas.

Vidare bör beträffande beredskapstjänst beaktas det vanliga fallet att två arbetare byter beredskapspass på grund av sjukdom. Genom bytet gör ej den arbetare som varit sjuk någon förlust av beredskapsersättning, och därmed ska ej heller sådan ersättning ingå i underlaget för sjuklön.

Om beredskapsersättningen ej är fastställd per timme utan för längre tidsperiod ska en proportionering göras.

– ÖVERTIDSERSÄTTNING
Förlorad ersättning för övertidsarbete ska enligt avtalstexten ej ingå i sjuklöneunderlaget. Denna avgränsning har gjorts mot bakgrund av att avtalet med övertidsarbete avser sådant arbete, ”som ej utan olägenhet kan uppskjutas”. 

Förväntad eller genomsnittlig övertidsersättning ska alltså ej medtas i sjuklöneunderlaget. 

I förarbetena till lagtexten anges emellertid att ersättning för inplanerad övertid, som arbetaren skulle erhållit om han varit i arbete, utgör grund för beräkning av sjuklön.

I särskilda situationer kan även inom avtalsområdet schemalagt övertidsarbete av detta slag förekomma. Därför har parterna gjort följande anteckning till förhandlingsprotokollet: ”Vid inplanerat eller schemalagt övertidsarbete avseende reparation och underhåll på grund av haveri eller övertidsarbete i produktionen då en omläggning av arbetstiden till ny arbetstidsform inte är möjlig, t ex därför att det inte finns erforderlig personal som är kvalificerad för arbetsuppgifterna, ska lön och övertidsersättning samt eventuell ob-ersättning ingå i beräkningsunderlaget.”

Om förberedelsearbete vid skiftarbete, som t ex uppeldning av ugnar, utförs som övertidsarbete, ska ersättning för detta inräknas i sjuklöneunderlaget.

För att arbetare ska få sjuklön för övertidsarbete, som han inte kunnat utföra på grund av sjukdom, krävs sålunda att det i schema/tidsplan i förväg är fastlagt att arbetaren skulle ha arbetat och hur många arbetstimmar övertidsarbetet skulle omfatta. Om det arbete som skulle ha utförts på övertid framflyttas p g a sjukdomen för att istället utföras på övertid av arbetaren när denne återkommer efter sjukfrånvaron, ska ej övertidsersättningen medtas vid sjuklöneberäkningen. För övertidsersättning som skulle har utgått till följd av tilläggsregeln i § 7 mom 1 om inte arbetaren blivit sjuk se nedan under rubriken ”Sjukfrånvaro under sjudygnsperioden”.

Motsvarande regler gäller även vid mertid. 

Vid omläggning eller överflyttning som sker under pågående sjukperiod, ska övertidsersättning ej ingå i sjuklöneunderlaget.

– OMSTÄLLNINGSERSÄTTNING
Liksom vid inplanerat övertidsarbete kan förlorad omställningsersättning i vissa fall ingå i sjuklöneunderlaget. Detta gäller vid planerad övergång till ett nytt arbetstidsschema. Sjudygnsperioden börjar räknas fr o m dagen för den planerade övergången, även om första arbetsdagen är sjukdag.

Vid omläggning eller överflyttning, som sker under pågående sjukperiod, ska dock omställningsersättning ej ingå i sjuklöneunderlaget.

– RESEERSÄTTNING
I sjuklönesammanhang ska ej traktamenten beaktas, medan förlorad reseersättning enligt § 10 mom 4 vid sådan resa, som ej kan uppskjutas eller genomföras vid senare tillfälle, ska ingå i sjuklöneunderlaget. Om resan framflyttas p g a sjukdomen och arbetaren därmed erhåller ersättningen vid senare tillfälle, ska reseersättningen däremot inte ingå i sjuklöneunderlaget. Utebliven bilersättning berättigar ej till sjuklön.

Regeln ovan gäller även resersättning enligt § 10 mom 4 vid tjänsteresa som ej medför övernattning.

Sjukfrånvaro under sjudygnsperioden
Enligt tilläggsregeln i § 7, anmärkning 1, jämställs sjukfrånvaro med arbetad tid vid beräkning av övertid. Bakomliggande tanke är att sjukfrånvaro ej ska kvitta bort övertid som följer av överflyttning till ”tyngre” arbetstidsschema. Vid sjukfrånvaro kan därmed sjudygnsregeln påverka beräkningen av sjuklön.

Tillämpning av sjuklönereglerna i kombination med tilläggsregeln: