Mom 5 – Beräkning av sjuklön

a) Sjukdomsfall 1-14 dagar

Första frånvarodagen i sjukperioden (karensdag)

För den första dagen då arbetaren är frånvarande från arbetet görs sjukavdrag
per timme med

Karensdag gäller för varje sjukperiod.

Fr.o.m. den andra t.o.m. den 14:e kalenderdagen i sjukperioden som berättigar
till sjuklön.

Sjukavdrag görs per timme med

Utöver den angivna sjuklönen skall sjuklön betalas med 80 procent av ob-
tilllägg
och fast beredskapsersättning som arbetaren gått miste om på grund
av sjukdomen.

Ny sjukdomsperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidi-
gare
sjukperiod avslutats skall betraktas som fortsättning på den föregående.

Om arbetaren under de senaste 12 månaderna haft sammanlagt tio karens-
dagar
betalas vid nästa sjukdomsfall sjuklön med 80 procent även för den
första dagen i sjukperioden.

Om arbetaren omfattas av beslut enligt § 13 lagen om sjuklön betalas sjuklön
med 80 procent redan fr o m första dagen i sjukperioden.

b) Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen
Arbetaren erhåller fr o m 15:e kalenderdagen i varje sjukperiod sjukpenning
från Försäkringskassan samt sjukförmåner enligt Avtalsgruppsjukförsäkring
(AGS).

Sjukavdrag görs för varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och
helgdagar)
per dag med:

Vid sjukfrånvaro hel kalendermånad skall – oberoende av om frånvaron inleds
eller avslutas med arbetsfri dag – avdrag göras med hela månadslönen.
Tillämpas annan löneperiod än kalendermånad gäller motsvarande princip.

Definitioner
Månadslönen består av fast kontant månadslön samt fasta lönetillägg per
månad, premiedelar, bonus o d. Veckoarbetstid består av antal timmar per
helgfri vecka i enlighet med arbetstidsmåttet i § 4. För dagarbete och
2-skiftsarbete
skall dock vid beräkning av sjuklön arbetstidsmåttet vara 39,6 respektive 38,0 timmar.

c) Vid upprepade fall av korttidsfrånvaro på grund av sjukdom, eller då miss-
   bruk
befaras kan efter samråd med lokal facklig organisation följande regel
   tillämpas.

   Då arbetare, efter att ha fullgjort minst halva sitt arbetspass avbryter arbetet
   på grund av sjukdom, kan permission beviljas för resterande del av arbets-
   passet.
Sjukperiodens början ska i så fall räknas från den första sjukfrånvaro-
   dagen
efter sådan permission.

Första frånvarodagen (karensdag)
Regeln om karensdag innebär att ingen ersättning (sjuklön) ska betalas ut för den
första arbetsdagen i en sjukperiod. Regeln gäller även vid arbetsskada. Från denna
grundregel finns dock några undantag beträffande vissa former av ledighet,
återinsjuknande samt upprepad sjukfrånvaro under året.

Som första dag – karensdag – räknas arbetsdag under vilken arbetaren p g a sjukdom
gör inkomstförlust.

För arbetare med kontinuerlig skiftgång gäller för nattskiftet att dagen med huvudparten
av arbetstimmarna räknas som karensdag. Detta innebär vanligen att karensdag
är den dag då nattskiftet avslutas.

Även sjukfrånvaro del av dag kan utgöra karensdag. Lagen om sjuklön anger nämligen
ingen tidsgräns som måste överskridas för att första sjukfrånvarodagen ska räknas som karensdag. Om någon blir sjuk i slutet av en arbetsdag och måste lämna arbetet,
betraktas frånvaron under återstoden av dagen som karensdag. Under vissa
förutsättningar kan arbetsgivaren välja att istället bevilja permission under sådan
tid, varpå följande dag blir karensdag, se ”Karenspermission” nedan.

Karensdagsregeln gäller även vid beredskapstjänst då arbetare på grund av sjukdom
ej kan fullgöra sin tjänst enligt uppgjort schema.

Karens vid ledighet
Som karensdag räknas däremot ej dag då arbetaren är ledig på grund av
– permission
– uttag av kompensationsledighet
– ledighet för veckovila
– tjänstledighet för utbildning etc
– fackliga uppdrag, som ej betalas av företaget.

I dessa fall gäller vid sjukdom att första arbetsdagen efter ledigheten är karensdag.
Inträffar den frilagda dagen eller ledigheten under löpande arbetsgivarperiod bryts
ej sjukperioden och dagarna ska inräknas i 14-dagarsperioden.

Karensdag vid återinsjuknande
Återinsjuknanderegeln innebär att en ny sjukperiod som börjar inom fem kalender-
dagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats ska betraktas som samma
sjukperiod som den tidigare och ny karensdag ej räknas. Sjukdagarna i den andra
perioden ska därmed läggas samman med dagarna i den tidigare så att de två sjuk-
perioderna bildar en gemensam arbetsgivarperiod om högst 14 kalenderdagar.

Återinsjuknandedagen är den första dagen då arbetaren på grund av sjukdom är
borta helt eller delvis från arbetet och gör en inkomstförlust. Sker återinsjuknandet
under arbetsfri dag och arbetaren kan styrka detta räknas denna som återinsjuknan-
dedag vid fastställandet av om det nya sjukfallet inträffar inom de fem kalenderda-
garna och ska räknas som fortsatt sjukdom.

Sjukperiod anses avslutad kalenderdagen närmast före den dag då arbetaren återgår
i arbete och arbetar full tid enligt arbetstidsschemat.

Beräkningen av 5 - respektive 14-dagarsperioder framgår av följande exempel.

Exempel 1:
En arbetare återkommer i arbete efter en längre tids sjukdom och arbetar onsdag,
torsdag, fredag och är åter sjukfrånvarande efterföljande måndag. Avslutandedag
i tidigare sjukperiod är tisdagen. Återinsjuknandedag är efterföljande måndag,
d v s den 6:e kalenderdagen efter avslutandedagen. Måndagen utgör då
karensdag i en ny sjuklöneperiod. För det fall den anställde genom läkarintyg
eller på annat sätt styrker att sjukdomsfallet inträffade redan under lördagen
eller söndagen, är den dagen återinsjuknandedag. Återinsjuknandedagen infaller
då inom fem kalenderdagar efter avslutandedagen. Det är då en fortsättning av
tidigare sjukperiod när det gäller karensdag, sjuklönens storlek och beräkningen
av sjuklöneperiodens längd. Försäkringskassan fortsätter betala sjukpenning
och arbetsgivaren ska ej betala någon sjuklön.

Om arbetaren tillfrisknar under pågående sjuklöneperiod och återinsjuknar inom
fem kalenderdagar avbryts den kalendariska räkningen av sjuklönedagar i och med
att arbetaren återkommer. Den kalendariska räkningen återupptas fr o m
återinsjuknandedagen, utan någon ny karensdag.

Exempel 2:
En arbetare är sjukfrånvarande måndag-tisdag, arbetar onsdag-torsdag-fredag
och är åter sjukfrånvarande efterföljande måndag och förblir sjuk resten av den
veckan. Han uppvisar senare ett läkarintyg som styrker att återinsjuknandet
skedde under söndagen.

Måndag utgör dag 1 i sjuklöneperioden, tisdag dag 2, söndag dag 3, måndag -
fredag dag 4-8.

Den första måndagen utgör karensdag. Tisdagen får han sjuklön med 80 procent
liksom efterföljande vardagar den andra veckan.

Exemplet visar att olika återinsjuknandedagar tillämpas för regeln om återinsjuknande
med 5 kalenderdagar och för beräkningen av sjukperioden om längst 14 kalenderdagar.

Vad gäller läkarintyg räknas ej perioderna ihop. Det är först från och med den
sjunde kalenderdagen i den andra perioden som läkarintyg normalt krävs.

Karensdag vid arbetsskada
Följande exempel anger hur karensdagsregeln ska tillämpas vid arbetsskada.

Vid frånvaro på grund av arbetsplatsolycksfall tillämpas sedan 1 april 2012 karens
såsom för vanlig sjukfrånvaro. TFA-försäkringssystemet är tillämpligt i dessa fall.

Exempel 3:
Arbetare som vid arbetsskada efter arbetsledarens anvisning lämnar arbetsplatsen
kl 10.00 för besök hos läkare återkommer till arbetsplatsen kl 15.00 med
besked om att han blivit sjukskriven. Arbetaren erhåller permissionslön för tiden
kl 10.00 - 15.00 (väntetid och restid medtas) men är därefter sjukskriven. Denna
dag räknas alltså som första sjukdag och därmed karensdag. Blir arbetaren ej
sjukskriven men ändå på grund av skadan rekommenderas att vila resten av
dagen betalas permissionslön för återstoden av arbetsdagen.

Ett specialfall uppstår då arbetaren först dagen efter det att skadan inträffat, t ex
ögonskada till följd av s k svetsblänk, blir förhindrad arbeta. I detta fall betalas
permissionslön för förlorad arbetstid denna dag.

Skulle läkarbesöket vara ett förstagångsbesök hos läkaren föranlett av akut sjukdom
eller olycksfall betalas även i detta fall permissionslön för tiden kl 10.00-
15.00. Om arbetaren på grund av sjukdomen ej kan arbeta resten av dagen betalas
däremot ej permissionslön utan resten av dagen räknas som karensdag och
ingen ersättning betalas.

Karensdag under semester och kompensationsledighet
Vid insjuknande under semester gäller regeln om karensdag enligt följande.

Om arbetare under semesterledighet anmäler sjukdom och begär att sjukdagarna ej
ska räknas som semesterdagar – i enlighet med semesterlagen § 15 – gäller
sjuklönereglerna med karensdag. För arbetare som ej anmäler sjukdom och fortfarande
är sjuk vid semesterns slut är första arbetsdagen efter semestern karensdag. Samma
karensdagsregel gäller vid såväl huvudsemester som övrig semester.

Som princip gäller att anmäld sjukfrånvaro ej kan bytas mot semester och
kompensationsledighet, d v s betald ledighet kan ej tas ut under karensdag.

Karenspermission
Som tidigare nämnts gäller att om någon blir sjuk i slutet av en arbetsdag och
måste lämna arbetet, blir återstoden av arbetsdagen karensdag. Påföljande dag räknas
som den andra sjukdagen för vilken arbetsgivaren ska betala sjuklön. En sjuk-
anmälan i slutet av arbetsdagen kan alltså innebära att karensperioden förkortas i
stor omfattning. Karensdagen kan på detta sätt i princip bli hur kort som helst. Om
arbetsgivaren misstänker att karensregeln missbrukas, eller i fall då en arbetare har
hög korttidsfrånvaro, finns därför en möjlighet att bevilja permission (s k ”karens-
permission”) under resterande del av arbetspasset. Resterande del av arbetsdagen
blir då inte karensdag, utan karensperioden påbörjas då i stället följande dag som
blir karensdag. ”Karenspermisson” kan användas om sjukanmälan görs efter att
arbetaren fullgjort minst halva sitt arbetspass. Innan möjligheten till ”karenspermission”
får användas ska arbetsgivaren först samråda med lokal facklig organisation.
I samrådet är det lämpligt att man diskuterar den tidsperiod för vilken
”karenspermission” ska kunna tillämpas. Denna period bör inte överskrida 12 månader,
utan att nytt samråd upptas. Den enskilde ska även informeras om att man har för
avsikt att tillämpa ”karenspermission” fortsättningsvis för arbetaren.

Övriga karensdagsregler
Det bör noteras att karensdagen endast gäller vid egen sjukdom. Vid fall där
ersättningar från försäkringskassan utgår, t ex tillfällig föräldrapenning, tillämpas ej karensdag.Frånvaroperioden utgör då ledighet utan lön. För arbetare som under ledighet
för vård av sjukt barn anmäler egen sjukdom ska dock karensdag gälla och sjuklön
betalas från och med andra sjukdagen (tillfällig föräldrapenning ska ej utgå.)

Vid frånvaro från arbetet för rehabiliteringsåtgärder betalar Försäkringskassan
ersättning; sjuklön betalas ej och således räknas ej heller karensdag. Avdrag för
månadsavlönade sker enligt bestämmelsen för tjänstledighet, § 14 mom 2.

Fr o m andra t o m den 14:e kalenderdagen
Fr o m den andra t o m den 14:e kalenderdagen i sjukperioden utgör sjuklönen 80
procent av ”den lön och andra anställningsförmåner” som arbetstagaren gått miste
om till följd av nedsättningen av arbetsförmågan (se definition nedan.)

Arbetsskadeförsäkringen TFA ersätter sedan den 1 april 2012 inkomstförlust vid
olycksfall till 100 procent även vid kortare sjukfrånvaro. Det innebär att tidigare
krav på sjukskrivning längre än 14 dagar för att få ersättning har tagits bort.
Försäkringen ska även ersätta 100 procent av styrkta kostnader. Nuvarande självrisk
om 500 kronor och regeln om lägst ersättningsbelopp på 100 kronor tas bort. Noteras
bör att färdolycksfallen inte omfattas av denna nya generösare TFA-ersättning

Sjukdom fr o m den 15:e kalenderdagen
Fr o m den 15:e kalenderdagen erhåller arbetaren sjukpenning från Försäkringskassan
samt ersättning från AGS (Avtalsgruppsjukförsäkring).

Definition av begrepp ”lön och andra anställningsförmåner”
Sjuklön betalas för sådan tid under vilken arbetaren skulle ha utfört arbete om han
ej varit sjuk. Stål och Metall och IF Metall har med utgångspunkt härifrån definierat
begreppet ”lön och andra anställningsförmåner” och i avtalet benämnt detta
”aktuell förtjänst”. Detta förtjänstbegrepp avviker från försäkringskassans underlag
för beräkning av sjukpenning (SGI).

I aktuell förtjänst ska för arbetare med månadslön ingå fast kontant månadslön
samt fasta lönetillägg per månad, premiedelar, bonus o d.

Dock ska bonus/premie av karaktären närvaropremie, d v s när det klart är angivet
att ersättningen beräknas på grundval av närvarotid, ej ingå i underlaget.

Utöver sjuklönen på aktuell förtjänst gäller följande beträffande ob- och
beredskapsersättning,
övertidsersättning, omställningsersättning och reseersättning.

– OB-TILLÄGG
I sjuklönen som betalas av arbetsgivaren ska ob-tillägget enligt arbetarens gällande
arbetstidsschema ingå i beräkningsunderlaget.

– BEREDSKAPSERSÄTTNING
Beredskapsersättning ska ingå i sjuklöneunderlaget. Med beredskapsersättning av-
ses här den fasta ersättning, som är klart angiven till tid och belopp, och som arbe-
taren går miste om genom att ej kunna fullgöra sin beredskapstjänst enligt uppgjort
schema. Däremot ska i beräkningsunderlaget ej ingå ersättning för eventuellt
övertidsarbete under beredskapstiden, som annan utfört i den sjukes ställe. Ej heller
ska något genomsnitt av tidigare övertidsersättning vid beredskapsarbete medräknas.

Vidare bör beträffande beredskapstjänst beaktas det vanliga fallet att två arbetare
byter beredskapspass på grund av sjukdom. Genom bytet gör ej den arbetare som
varit sjuk någon förlust av beredskapsersättning, och därmed ska ej heller sådan
ersättning ingå i underlaget för sjuklön.

Om beredskapsersättningen ej är fastställd per timme utan för längre tidsperiod ska
en proportionering göras.

– ÖVERTIDSERSÄTTNING
Förlorad ersättning för övertidsarbete ska enligt avtalstexten ej ingå i sjuklöne-
underlaget. Denna avgränsning har gjorts mot bakgrund av att avtalet med övertids-
arbete avser sådant arbete, ”som ej utan olägenhet kan uppskjutas”. Förväntad eller
genomsnittlig övertidsersättning ska alltså ej medtas i sjuklöneunderlaget.

I förarbetena till lagtexten anges emellertid att ersättning för inplanerad övertid,
som arbetaren skulle erhållit om han varit i arbete, utgör grund för beräkning av
sjuklön.

I särskilda situationer kan även inom avtalsområdet schemalagt övertidsarbete av
detta slag förekomma. Därför har parterna gjort följande anteckning till förhand-
lingsprotokollet: ”Vid inplanerat eller schemalagt övertidsarbete avseende reparation
och underhåll på grund av haveri eller övertidsarbete i produktionen då en
omläggning av arbetstiden till ny arbetstidsform inte är möjlig, t ex därför att det
inte finns erforderlig personal som är kvalificerad för arbetsuppgifterna, ska lön
och övertidsersättning samt eventuell ob-ersättning ingå i beräkningsunderlaget.”

Om förberedelsearbete vid skiftarbete, som t ex uppeldning av ugnar, utförs som
övertidsarbete, ska ersättning för detta inräknas i sjuklöneunderlaget.

För att arbetare ska få sjuklön för övertidsarbete, som han inte kunnat utföra på
grund av sjukdom, krävs sålunda att det i schema/tidsplan i förväg är fastlagt att
arbetaren skulle ha arbetat och hur många arbetstimmar övertidsarbetet skulle omfatta.
Om det arbete som skulle ha utförts på övertid framflyttas p g a sjukdomen
för att istället utföras på övertid av arbetaren när denne återkommer efter sjukfrånvaron,
ska ej övertidsersättningen medtas vid sjuklöneberäkningen. För övertidsersättning
som skulle har utgått till följd av tilläggsregeln i § 7 mom 1 om inte arbetaren
blivit sjuk se nedan under rubriken ”Sjukfrånvaro under sjudygnsperioden”.
Motsvarande regler gäller även vid mertid.

Vid omläggning eller överflyttning som sker under pågående sjukperiod, ska
övertidsersättning ej ingå i sjuklöneunderlaget.

– OMSTÄLLNINGSERSÄTTNING
Liksom vid inplanerat övertidsarbete kan förlorad omställningsersättning i vissa
fall ingå i sjuklöneunderlaget. Detta gäller vid planerad övergång till ett nytt
arbetstidsschema.

Sjudygnsperioden börjar räknas fr o m dagen för den planerade övergången,
även om första arbetsdagen är sjukdag.

Vid omläggning eller överflyttning, som sker under pågående sjukperiod, ska dock
omställningsersättning ej ingå i sjuklöneunderlaget.

– RESEERSÄTTNING
I sjuklönesammanhang ska ej traktamenten beaktas, medan förlorad reseersättning
enligt § 10 mom 4 vid sådan resa, som ej kan uppskjutas eller genomföras vid
senare tillfälle, ska ingå i sjuklöneunderlaget. Om resan framflyttas p g a sjukdomen
och arbetaren därmed erhåller ersättningen vid senare tillfälle, ska reseersättningen
däremot inte ingå i sjuklöneunderlaget. Utebliven bilersättning berättigar
ej till sjuklön.

Regeln ovan gäller även reseersättning enligt § 10 mom 4 vid tjänsteresa som ej
medför övernattning.

Sjukfrånvaro under sjudygnsperioden
Enligt tilläggsregeln i § 7, anmärkning 1, jämställs sjukfrånvaro med arbetad tid
vid beräkning av övertid. Bakomliggande tanke är att sjukfrånvaro ej ska kvitta
bort övertid som följer av överflyttning till ”tyngre” arbetstidsschema. Vid sjukfrånvaro
kan därmed sjudygnsregeln påverka beräkningen av sjuklön.

Tillämpning av sjuklönereglerna i kombination med tilläggsregeln:

1 Om övertid uppstår enligt sjudygnsregeln: Konstatera på vilket dygn övertidsarbetet
   uppstår vid jämförelse med ordinarie arbetstidsschema.
2 Konstatera om omställningsersättning ska ingå i sjuklöneunderlaget.

Exempel 4 – Övertid
En arbetare överflyttas fr o m måndag till eftermiddagsskiftet. Arbetarens ordinarie
arbetstid den aktuella veckan är förmiddagsskiftet måndag-torsdag. Under
tisdagen och onsdagen är han frånvarande p g a sjukdom.

a) Sjuk 1

Sjuklöneberäkning:      Tisdag – karensdag
                                  Onsdag – omställningsersättning ingår i sjuklöneunderlaget

Övertid:                        Fredag- övertidsersättning
Omställningsersättning: Måndag och torsdag

b) Sjuk 2

Sjuklöneberäkning:        Tisdag – karensdag
                                   Onsdag – omställningsersättning ingår i
                                   sjuklöneunderlaget

Övertid sammanfaller med karensdag, varför ingen övertidsersättning betalas.

Omställningsersättning: Måndag, torsdag och fredag

c) Sjuk 3

Sjuklöneberäkning:           Tisdag – karensdag
                                       Onsdag – övertidsersättning ingår i sjuklöneunderlaget

Omställningsersättning:     Måndag, torsdag och fredag

Exempel 5 – Planerad överflyttning/omläggning
Arbetaren har fått besked om att fr o m måndag arbeta i förmiddagsskiftet i stället
för eftermiddagsskiftet som är det ordinarie. Arbetaren insjuknar dock under
helgen och kan ej arbeta under måndag-tisdag. På onsdagen är han åter i arbete,
i förmiddagsskiftet.

Ingen övertid

Sjuklöneberäkning:       Måndag - karensdag
                                  Tisdag – omställningsersättning ingår i sjuklöneunderlaget

Omställningsersättning: Onsdag, torsdag, fredag